Klimatförändringen väntas påverka våra elsystem inom produktion (t ex genom förändrade potentialer för vattenkraft och vindkraft), distribution (t ex genom sårbarheter för extrema väderhändelser i distributionsnät) och nyttjande (t ex genom minskad efterfrågan på uppvärmningsel och ökad efterfrågan på kylning).
| Klimatfaktor | Effekt / Konsekvens |
|---|---|
| Nederbörd | En väntad ökad frekvens av översvämningar medför ökade risker för anläggning och distributionsnät i riskområden. Vattenkraften i länet väntas kunna gynnas på ett övergripande plan av ökade nederbördsmängder. Nederbördens fördelning över året, vårflodens storlek och vattendragens förmåga att hantera flöden avgör vilken tillrinning som kan utnyttjas. En ökad riskbild finns dock då det gäller exempelvis dammsäkerhet. Vindkraftsanläggningar är känsliga för nedisning och distributionsnät kan skadas av höga islaster, framför allt i kombination med vind. |
| Temperatur | När det gäller energianvändning väntas temperaturökningen medföra ett minskat behov av uppvärmning under årets kalla dagar och ett ökat behov av kylning under årets varma dagar. Nettoeffekten väntas vara en minskning av energibehovet. Ökade temperaturer väntas vara gynnsamt för odling av biobränsle i länet. |
| Vind | Vind utgör grundförutsättningen för vindkraft. Ökad vindstyrka kan upp till en viss nivå öka potentialen för vindkraft. Vindkraftsanläggningar är dock känsliga för byvindar och extrem vind. Främst lokala distributionsnät är känsliga för stormfällning orsakat av kraftiga vindar. Dagens klimatmodeller visar en begränsad ökning av byvindstyrka i ett förändrat klimat. Modelleringen av vind är dock kopplad till stora osäkerheter. |
| Åska | Elsystem är generellt känsliga för åska, förhöjd intensitet eller frekvens av åska skulle påverka sektorn negativt. Vi vet idag inte hur ett förändrat klimat påverkar förekomsten av åska. |
Det värmländska kraftnätet kan på motsvarande sätt som andra distributionsnät delas in i olika nivåer: de lokala och regionala näten och det rikstäckande nätet. Det rikstäckande sk stamnätet ägs av staten och transporterar el från kraftverken eller våra grannländer till de regionala näten vilka i sin tur för elen vidare till lokala distributionsnät där elen tillhandahålls slutkunder.
Klimatanpassningsåtgärder
När det gäller vindförhållanden finns det ett pågående arbete med ”vädersäkring” av ledningar på lägre spänningsnivåer genom att dessa grävs ned, byts ut till isolerade ledare eller genom att ledningsgatorna breddas. Stamnätet i anslutning till värmland består uteslutande av oisolerade luftledningar men dess ledningsgator är så breda att stormfällda träd normalt inte bedöms kunna skada ledningarna.
Läs mer
SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter, Klimat och sårbarhetsutredningens slutbetänkande, kapitel 4.2.1 ”Elsystem och kraftpotentialer”
- Svenska Kraftnät (2007), Konsekvenser för Svenska Kraftnäts anläggningar p.g.a klimatförändringar Bilaga B 7 till SOU 2007:60
- Svensk Energi (2007), Klimat- och sårbarhetsutredningen, elförsörjning i Sverige Bilaga B 8 till SOU 2007:60
Gode J. et al. (2007), Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar – Effekter, Sårbarhet och anpassning, Elforsk rapport 07:39
Länsstyrelsen i Värmland: Energi
Den regionala klimat- och energistrategin för Värmlands län Publ nr 2008:30