Klimatet är en avgörande faktor för växter, djur och ekosystem och ett förändrat klimat medför förändrade förutsättningar för en mängd växt- och djurarter. 1900-talets begränsade globala uppvärmning har redan resulterat i fullt märkbara föjder för många växt och djurarter och om klimatanalysernas framtidsscenarier blir verklighet väntas klimatförändringen enligt naturvårdsverket vara den vanligaste orsaken till att arter går under på en global skala vid slutet av detta århundrade.
För värmland innebär länets geografiska läge och klimatförutsättningar mycket för naturmiljö och artrikedomen i länet. Den biologiska norrlandsgränsen, den gräns som grovt markerar vart nordliga och sydliga arter möts löper rakt igenom länet. Gränsen kan också sägas markera vart Vänerns slättområden tar slut och det nordsvenska höglandet börjar.
Enligt Köppen-Geiger:s klimatklassificeringssystem tillhör den del av Sverige där Värmland ligger ett kalltempererat klimat där barrskog är den dominerande vegetationstypen. Klassificeringsgränsen för varma respektive svala somrar går rakt igenom länet. (Kottek et al.,2006)
Inom länet finns en mängd olika skyddsvärda naturtyper och landekosystem, från gamla skogsmarker i länets norra delar till Vänerskärgårdens stränder och vikar. Enligt länsstyrelsen finns idag 136 sk. Natura 2000-områden, dvs värdefulla naturområden inom EU, och över 100 naturreservat, dvs speciellt skyddade Svenska naturområden inom länet. Länet har idag drygt 800 arter på artdatabankens sk. rödlista, vilken markerar en bedömning över risken att enskilda arter dör ut i Sverige.
Värmlands naturtyper och geografiska områden är alla i större eller mindre utsträckning påverkade av människan och det framtida nyttjandet av dessa områden kommer också att ha stor betydelse för vilka effekterna av ett förändrat klimat blir. Mänsklig aktivitet, även olika klimatanpassningsåtgärder har potential att ytterligare bidra till problem för naturmiljön eller, om åtgärderna kan ske på ett optimalt sätt och inom ramen för en hållbar utveckling kanske medverka till lösningar.
Klimatanpassningsåtgärder
Det är svårt att med nuvarande kunskap lägga fast övergripande riktlinjer och strategier för hur skyddet av naturmiljön och den biologiska mångfalden behöver förändras med hänsyn till klimatförändringarna.
Klimat- och sårbarhetsutredningen nämner följande som exempel på inledande åtgärder:
- Sammanställning av kunskap om klimatförändringarnas effekt på olika ekosystem skulle behövas som grund för vidare forskning.
- Nedskalning av klimatmodeller på ekosystemnivå
- Utreda arters spridningsbenägenhet spridningsvägar
- Utökad miljöövervakning
I vissa fall kommer klimatpåverkan vara ytterligare en stressfaktor bland andra och ett sätt att underlätta klimatanpassning kan då vara att minimera övriga stressfaktorer. Exempel på sådana faktorer kan vara:
- Exponering för föroreningar
- Habitatförstöring
- Habitatfragmentering
- Konkurrens från invasiva arter
Läs mer
Läs mer om Värmlands naturmiljö på länsstyrelsens websidor om Värmlands natur
ArtDatabankens rödlista innehåller information över hotade arter i Sverige.
Ansvarig myndighet för sektorn är: Naturvårdsverket, myndigheten har också en mängd intressanta Klimatrelaterade websidor
Kottek, M., J. Grieser, C. Beck, B. Rudolf, and F. Rubel, 2006: World Map of the Köppen-Geiger climate classification updated. Meteorol. Z., 15, 259-263. DOI: 10.1127/0941-2948/2006/0130.
Rubel, F., and M. Kottek, 2010: Observed and projected climate shifts 1901-2100 depicted by world maps of the Köppen-Geiger climate classification. Meteorol. Z., in print. DOI: 10.1127/0941-2948/2010/0430.