Hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred

Naturhändelser, som skyfall, storm, översvämningar, erosion och jordskred, är naturliga fenomen som alltid har förekommit. När naturhändelser orsakar negativa konsekvenser för samhället brukar dessa benämnas naturolycka, eller naturkatastrof om de negativa konsekvenserna är omfattande.

Ett förändrat klimat medför förändrade risker för naturolyckor då det gäller typ, frekvens och omfattning av de väderhändelser som drabbar ett område. Hälsokonsekvenser av extrema väderhändelser och naturolyckor kan vara direkta skador och dödsfall som inträffar under själva händelsen eller indirekta hälsokonsekvenser orsakade av störningar och nedsättningar i samhällets funktioner och infrastruktur. Andra exempel på indirekta konsekvenser med potentiell påverkan på människors hälsa kan vara friläggning och exponering av kemiska ämnen och smittspridning genom långvarig översvämning.

Förväntade konsekvenser av klimatförändringarna för sektorn.

Klimatscenarierna pekar på en ökning av årsmedelnederbörden för regionen med omkring 10% till 2050 och 15% till 2100. Även den maximala veckonederbörden beräknas öka med omkring 10% till 2100.

Då ras, skred och översvämningar är kopplade till nederbörd är det rimligt att anta att nederbördsökningar också leder till risk för ökad frekvens och möjligen magnitud av sådana naturhändelser. Den maximala byvinden ökar också något i scenarierna vilket i alla fall inte utesluter en möjlig ökning i frekvens och styrka hos stormar.

Utan anpassningsåtgärder är det rimligt att anta att klimatförändringen för Värmlands del medför en ökad risk för att människor skadas eller omkommer i naturolyckor inom ett 50- och 100-årsperspektiv.

Klimatanpassningsåtgärder

Som i de flesta andra sektorer börjar mycket av anpassningsåtgärderna i identifiering och kartläggning av risker. Kartering av riskområden då det gäller skred, ras och erosion gäller dels områden med högre risk att drabbas av händelsen men även områden där konsekvenserna skulle vara extra svåra. Områden som nämns i klimat och sårbarhetsutredningens slutbetänkande är kända deponier, industrimark och mjältbrandssmittade djurgravar.

Läs mer

SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter, Klimat och sårbarhetsutredningens slutbetänkande, avsnitt 4.6.2 ”Ändrad luftkvalitet”

Kommentarer inaktiverade.