Statistiskt uttryckt har olika delar av världen olika optimala temperaturer ur hälsosynpunkt. Hälsoriskerna vid extrem kyla är exempelvis större i sydeuropa än i Sverige och tvärt om när det gäller värmeböljor. Detta beror på befolkningsgruppers och samhällets långsiktiga anpassning till speciella temperaturförutsättningar. Den ur hälsosynpunkt optimala dygnsmedeltemperaturen för storstäderna Oslo och Stockholm ligger i studier runt 11-12°.
Extremt avvikande temperatur från det normala innebär framför allt förhöjda risker för grupper med redan hög sårbarhet som exempelvis samhällets äldre och/eller hjärt- och kärlsjuka.
Nutida exempel på situationer med extremtemperaturer
Den intensiva värmeböljan i Europa 2003
Under värmeböljan i Europa under 2003 bedöms hettan ha krävt näk;rmare 35.000 dödsfall, flertalet från riskgrupper. Värmeböljan räknas som den svåraste naturkatastrof som drabbat Europa på nästan ett sekel. (Naturvårdsverket, 2007, ”En ännu varmare värd”)
Förväntade konsekvenser av klimatförändringarna när det gäller extremtemperaturer och dess inverkan på den Värmländska folkhälsan.
- Ett förväntat mildare vinterklimat med minskat antal köldknäppar förväntas innebära positiva hälsoeffekter som färre köldrelaterade dödsfall och färre förfrysningar.
- Färre riktigt kalla vinterdygn kan ge ökad förekomst av sjukdomsbärande fästingar och parasiter.
- Antalet värmeböljor under sommarhalvåret förväntas öka både i frekvens och temperatur vilket innebär negativa hälsoeffekter främst för redan utsatta grupper.
Även om den största medeltemperaturhöjningen förväntas under vinterhalvåret bedöms nettoeffekten av extrema temperaturers inverkan på folkhälsan bli negativ i Klimat och Sårbarhetsutredningen då dödligheten bedöms öka mer i värmeböljor än minska på grund av minskat antal köldknäppar.
Det finns även en risk att framtida värmeböljor kan bli än mer dramatiska än vad befintliga data i dag förutsäger, speciellt om dessa sträcker sig över längre tid och/eller med högre temperaturer. Tänkbara konsekvenser kan i så fall gå utöver identifierade riskgrupper och drabba andra åldersgrupper och i övrigt friska människor. Detta var exempelvis fallet vid den intensiva värmeböljan i Europa 2003.
Klimatanpassningsåtgärder
Konsekvenserna av extrema utomhustemperaturer – höga såväl som låga – hänger samman med samhällets anpassning inom områden som stadsplanering, där exempelvis gröna ytor kan tillhandahålla skugga och luftfuktighet; och inom byggnadskonstruktioner, där förekomst av exempelvis centralvärme samt avkylande system som markiser och ventilation kan mildra konsekvenserna av perioder med extrema temperaturer. Konsekvenserna avgörs också av andelen känsliga individer i befolkningen och människors beteendeanpassning.
En anpassning till ett varmare klimat bör ske med en bakomliggande tanke av att också bevara samhällets och individers högre kapacitet till att hantera kyla då köldknäppar sannolikt kommer förekomma även om framtida vintrar generellt förväntas bli mildare i värmland.
Läs mer
SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter, Klimat och sårbarhetsutredningens slutbetänkande, avsnitt 4.6.2 ”Ändrad luftkvalitet”
- Arbetsgruppen för hälsa (2007), Hälsoeffekter av en klimatförändring i Sverige – en nationell utvärdering av hälsokonsekvenser hos människa och djur. Risker, anpassningsbehov och kostnader Bilaga B 34 till SOU 2007:60 ovan.