Vägar

Sektorsmyndigheten med det övergripande ansvaret för sektorn och dess klimatanpassning är Trafikverket.

Det värmländska vägnätet består av statliga allmänna vägar som de stora nationella stamvägarna, kommunala allmänna vägar som gatorna i länets tätorter samt enskilda vägar som skogsvägar eller avfartsvägar till sommarstugor och dylikt. Olika väderfenomen kan påverka olika typer av vägar på en rad olika sätt, några exempel på detta kan vara

• Översvämningar, undermineringar och ras, vilket i princip kan drabba alla typer av vägar i utsatta lägen.
• Påverkan av körbarhet genom isbildning eller stående vatten.
• Förändrad markbärighet och avrinningsskador av skogsvägar.

I Vägverkets (nuv. Trafikverkets) underlagsrapport till klimat och sårbarhetsutredningen beskrivs ett antal viktiga klimatfaktorer med allmän betydelse för olika typer av vägar.

Klimatfaktor	Effekt / Konsekvens
Nederbörd	Vägar kan drabbas av direkta konsekvenser av nederbörd genom försämrad framkomlighet och trafiksäkerhet vid nederbörd direkt på vägbana vid höga volymer eller då denna kommer i form av snö eller underkylt regn. Intensiva regn kan även leda till tillfälliga och lokala översvämningar vid t ex vägunderfarter. Stadsmiljöer med många hårdgjorda ytor är speciellt sårbara i de fall avbördningssystem överbelastas eller sätts igen. Intensiv och/eller låvarig nederörd kan som indirekt effekt leda till höga flöden i vattendrag vilket i sin tur kan resultera i mer eller mindre lågvariga översvämningar, främst i anslutning till sjöar och vattendrag. Höga flöden i vattendrag påverkar även släntstabilitet och erosionsrisk. Skred intill vattendrag inträffar ofta då vattennivåerna efter ett högt flöde snabbt sjunker undan eftersom vattnets stabiliserande effekt då minskar samtidigt som de höga portrycken i slänten inte hunnit återgå till normala nivåer. Korsande vägtrummor och mindre rörbroar kan sättas igen av medspolat material vid extrema flöden vilket kan leda till större skador genom dämningseffekter, översköljning och erosion.
Temperatur	Även temperaturen kan vara en påverkande faktor för vägar. Dels i samband med nederbörd men också direkt under perioder med värmeböljor, tjäle eller under dygn då temperaturen är både över och under 0°C – sk nollgenomgångar. Tjälförekomst samt medelhöga och höga temperaturer är direkt påverkande faktorer för vägars bärighet och beständighet. Som exempel är ihållande låga eller mycket låga temperaturer direkt avgörande för tjälbildning. Körning på skogsvägar i samband med exempelvis avverkning brukar ofta ske då marken är tjälad för att undvika körskador. Nollgenomgångar kan påverka vägars framkomlighet genom förekomsten av besvärligt väglag i samband med nederbörd eller snötäcke.
Vind	Hård vind eller kastvindar kan ha direkta konsekvenser exempelvis vid sidvind på höga broar. Indirekta vindeffekter är exempelvis stormfällning av skog vilket kan medföra störningar i framkomlighet eller förstörelse av anläggning.

Exempel på nutida extrem väderpåverkan på länets vägar

En utgångspunkt för att se på hur förändrade klimatförutsättningar kan komma att påverka länets vägar är att lära sig av vilka konsekvenser nutida extrema väderhändelser har haft för det värmländska vägnätet. Nedan följer två exempel hämtade från MSB:s naturolycksdatabas, det första från den stora översvämningen i Arvika under 2000/2001 och det andra från ett kraftigt skyfall som drabbade områdena söder om Hagfors 2004.

Konsekvenser av översvämningen i Arvika 2000/2001

Det värmländska vägnätet drabbades hårt av händelserna 2000/2001. Många vägar översvämmades eller erosionsskadades och fick stängas av helt eller delvis.

I Arvika tätort fick flera strandnära gator spärras av helt på grund av vattenmassorna vilket åtminstone inledningsvis medförde kaos i trafiken. Utanför tätorten kom länsvägarna 175 och 172 att svämmas över vilket ledde till att omfattande reparationer och trafikregleringar fick genomföras av vägverket. Trafiken med Högsäterfärjan fick ställas in och översvämningar eller erosion rapporterades från en rad mindre vägar kring det översvämningsdrabbade området.

Direktlänk till händelsen i naturolycksdatabasen

Konsekvenser av skyfall i Hagforstrakten augusti 2004

Flera höga vägbankar på väg 240 och väg 824 söder om Hagfors spolades bort efter ett intensivt regn i augusti 2004.

Väg 240 kunde återställas efter fyra veckor.

Direktlänk till händelsen i naturolycksdatabasen

Situationen i Värmland

I klimatanalysen som används som underlag för klimat och sårbarhetsutredningen förväntas Värmlandsregionen vara bland de hårdast drabbade områdena i Sverige då det gäller avrinningsrelaterade konsekvenser som t ex ras, skred och översvämningar. Riskområden är främst redan utsatta skredområden och läget beskrivs som särskilt allvarligt längs Vänerns tillflöden.

Temperaturrelaterade skador på väganläggning i länet väntas skjutas mer och mer från tjälrelaterade skador till värme- och vattenbelastningsskador.

Även om länet på sikt väntas övergå till mildare vintrar med mer växlingar i temperatur och därmed också väglag kan köldperioder under vinterhalvåret på åtminstone kort och meddellång sikt (speciellt om dessa infaller i samband med den förväntat ökade nederbörden under vinterhalvåret) leda till snörelaterade problem. Dessa problem kan i värsta fall då förstärkas av en allt sämre beredskap för snöperioder.

Klimatanpassningsåtgärder

När det gäller anpassning till ett förändrat klimat för sektorn vägar finns ett generellt behov av fortsatt och fördjupad riskanalys och kartering av vägnätet med kända ras- och skreddrabbade- områden och påverkande flödeskarteringar. När kritiska sträckor identifierats kan insatser i form av exempelvis förändrad dimensionering av vägtrummor, genomgång av erosionsskydd eller införande av övervaknings och varningssystem införas.

Läs mer

SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter, Klimat och sårbarhetsutredningens slutbetänkande, kapitel 4.1.1 ”Vägar”

• Vägverket. (2007), Vägverkets rapport till Klimat- och Sårbarhetsutredningen – gruppen transporter Bilaga B 1 till SOU 2007:60

MSB:s naturolycksdatabas