Sektorsmyndigheten med det övergripande ansvaret för järnvägen och järnvägens klimatanpassning är trafikverket.
Den största delen av det värmländska järnvägsnätet förvaltas av trafikverket. Det kapillära nätet, industrispår och dyl., ägs av privata intressen eller kommunerna.
Järnvägsspår i Värmland [Källa Banverket]
- Värmlandsbanan är en enkelspårig bana som sträcker sig mellan Laxå och gränspassagen mot Norge vid Charlottenberg. Den trafikeras av såväl persontrafik som godstågstrafik. Karlstad-Kil är den hårdast belastade sträckan på banan
- Bergslagsbanan sträcker sig mellan Gävle och Kil och är ett ganska viktigt godsstråk för trafik Bergslagen-Göteborg. Banan är enkelspårig i Värmland.
- Frykdalsbanan mellan Torsby och Kil består av ett oelektrifierat enkelspår. Banan trafikeras av regionaltåg till och från Karlstad samt godståg mellan Kil och Sunne. Spårkvaliteten på banan är låg.
- Övriga banor i länet är Bofors-Strömstorp, Petersberg-Daglösen/Hornkullen-Kristinehamn samt Karlstad-Skoghall
I dåvarande Banverkets underlag till klimat och sårbarhetsutredningen identifieras ett antal viktiga klimatfaktorer med betydelse för järnvägen.
| Klimatfaktor | Effekt / Konsekvens |
|---|---|
| Nederbörd | Ingen större påverkan väntas av direkt nederbörd. En ökad avrinning och höga flöden orsakade av större nederbördsmängder och kraftigare nederbörd medför dock ökad risk för infiltration och erosion och därmed minskad bärighet. Liksom de värmländska vägarna väntas järnvägen kunna komma att drabbas av ökade avrinningsrelaterade konsekvenser som t ex ras och skred i ett klimat med ökade nederbördsmängder. Höga flöden i vattendrag påverkar släntstabilitet och erosionsrisk. Skred intill vattendrag inträffar ofta då vattennivåerna efter ett högt flöde sjunker undan eftersom vattnets stabiliserande effekt då minskar samtidigt som de höga portrycken i slänten inte hunnit återgå till normala nivåer. Höga flöden innebär också risk för genomspolning av bankroppen med efterföljande ras och/eller skred. Risken för skred, ras, genomspolning av järnvägsvallar och översvämningar förväntas öka i länet. Om ökande temperaturer och ökad nederbörd leder till ökad luftfuktighet kan detta påverka anläggning och fordon genom ökad korrosion. |
| Temperatur | Minskad snömängd på vintern anses generellt som positivt för sektorn. Den minskning av antalet nollgenomgångar, dygn då temperaturen ligger både över och under nollstrecket, som syns i modellerna innebär minskade problem med isbildning på fordon och anläggningar. Högre temperaturer minskar risken för temperaturrelaterade rälsbrott men högre extremtemperaturer medför ökad risk för sk. solkurvor. |
| Vindstyrka | Klimatmodellerna visar ingen eller begränsad ökning av vindstyrkan i länet, modellering av vind är dock förknippat med stora osäkerheter. Direkta konsekvenser av hård vind kan förekomma exempelvis vid sidvind på höga broar. Indirekta effekter kan vara stormfällning av skog vilket kan leda till direkta störningar i framkomlighet eller genom konsekvenser för kraftmatning. Även islast i kombination med hård vind kan orsaka problem för den ledningsbundna kraftmatningen. |
| Åska | Elsystem är också känsliga för åska men underlag för hur ett förändrat klimat påverkar förekomsten av åska saknas idag. |
Klimatanpassningsåtgärder för järnväg i länet
Klimat- och sårbarhetsutredningen anser att konsekvenser kopplade till nederbörd och flöden bör prioriteras, då de allvarligaste konsekvenserna är kopplade till dessa. Som exempel på åtgärder nämns:
- Kartering av riskområden
- Utökning av resurser för besiktning, underhåll och banupprustning av befintliga anläggningar, t.ex. avvattningsanläggningar
- Förbättrat erosionsskydd vid broar, trummor och andra platser med stora flöden.
- Upprättande av en modell för riskbaserad bedömning och identifiering av riskobjekt, t.ex. objekt som belastas högre än vad de dimensionerats för och objekt utsatta för höga flöden.
- Översyn av dimensioneringskrav avseende återkomsttider och nivåer för flöden med beaktande av förändringar i klimatet.
- Kompetenshöjning.
Källor / Läs mer
SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter, Klimat och sårbarhetsutredningens slutbetänkande, avsnitt 4.1.2 ”Järnvägar”
- Banverket (2007) Klimat- och sårbarhetsutredningen – Påverkan på järnvägssystemet Bilaga B 2 till SOU 2007:60 ovan.
SOU 2006:94 Översvämningshot – Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern, Delbetänkande till Klimat- och sårbarhetsutredningen.