Skred och ras uppstår som del av en naturlig erosionsprocess eller som en kombination av naturliga och mänskliga orsaker. Att vi de senaste 100 åren sett en ökad förekomst av skred och ras är främst kopplat till människans olika fysiska ingrepp i naturen.
Vissa delar av värmland har erosionskänsliga jordar och med dessa också en högre frekvens av ras och skred än andra delar av landet. MSB har genomfört översiktliga stabilitetskarteringar i Värmlands län då det gäller två olika typer av jordar; dels finkorniga jordar, typiskt slänter i ler- och siltområden samt grövre jordar och moränjordar, det vill säga befintliga raviner och grov sedimentjord. Läs mer på MSB:s sidor om skred, ras och erosion.
Klimatanpassningsåtgärder
Klimatanpassningsåtgärder handlar dels om att identifiera riskområden, vilket till stor del handlar om redan kända områden med förhöjd risk för ras, skred och erosion och dels om direkta fysiska ingrepp i vissa av dessa områden för att förstärka eller på annat sätt förebygga negativa konsekvenser.
När det gäller fysiska ingrepp i riskområden som innehåller bebyggelse och infrastruktur kan dessa exempelvis vara:
- Erosionsskydd längs vattendrag eller åtgärder i vattendragen.
- Utfyllning, schaktning eller utflackning av skredbenägna områden.
- Förstärkning och jordspikning av riskområden.
Läs mer
SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter, Klimat och sårbarhetsutredningens slutbetänkande, kapitel 4.3.2 ”Ras, skred och erosion”
- Arbetsgruppen för översvämning, ras, skred och kusterosion (2007), Översiktlig sårbarhetsanalys för översvämning, skred, ras och erosion i bebyggd miljöi ett framtida klimat Bilaga B 14 till SOU 2007:60
- Inregia AB (2007), Inventering av kommunernas hantering av översvämning, ras och skred inom den kommunala planeringsprocessen Bilaga B 15 till SOU 2007:60