Byggnadskonstruktioner

Klimat och sårbarhetsutredningen klassificerar byggnader genom att dela in dessa i grupperna flerbostadshus och lokalbyggnader (fastigheter), villor och fritidshus (småfastigheter) samt industrier (industrifastigheter).

Värmlands län hade vid årsskiftet 2008/2009 drygt 273 000 innevånare totalt. 45 % av länets bostäder finns i flerbostadshus och 55 % i småhus. Dessa siffror är för riket det omvända (Regional bostadsmarknadsanalys – Värmlands län 2009:17)

Befintlig bebyggelse

Genom byggnaders långa livslängd är det framförallt redan befintlig bebyggelse som väntas drabbas av konsekvenser av klimatförändringen. Förebyggande och anpassande åtgärder i befintlig bebyggelse kommer därför att vara av särskilt stor vikt både nu och i framtiden. [Klimat och sårbarhetsutredningen]

Utöver direkta skador genom extremt väder eller klimatrelaterade naturolyckor väntas befintliga byggnadskonstruktioners ”klimatskal”, dvs. ytterväggar fönster, dörrar, tak och grund påverkas i av klimatförändringen. Även inomhusmiljön kan påverkas genom temperatur och luftfuktighet. Byggnadskonstruktioners funktion är också ofta beroende av mer eller mindre sårbara externa system.

Det kan finnas svårigheter att genomföra vissa anpassningsåtgärder (framför allt fysiska) på exempelvis byggnader med högt kulturellt värde. se ”Kulturarv”.

Ny bebyggelse

För ny bebyggelse är placeringen av byggnadskonstruktionen viktig med tanke på översvämning, ras, skred och dagvatteninträngning.

Frågan om nyplanering av bebyggelse i anslutning till sjöar och vattendrag där risk för översvämning väntas öka med ett förändrat klimat har på vissa håll börjat behandlas i olika planeringsprogram. Ett angreppssätt där är att dela in olika typer av bebyggelse efter funktion som: samhällskritisk, viktig, respektive övrig. Planering av kritisk och viktig bebyggelse kan sedan undvikas i de mest riskutsatta (strandnära) områdena.

Val av konstruktionstyp och material är betydelsefullt för att ha låg underhållskostnad av utvändiga material, låg energianvändning för värme och kyla och att kunna stå emot något ökade extremvindar och ökade relativa fuktigheter och högre temperaturer än tidigare.

Klimatanpassningsåtgärder

Liksom för andra sektorer kan anpassningsåtgärder för byggnadskonstruktioner delas in i åtgärder för nyanläggning samt för befintliga konstruktioner. Klimatanpassningsåtgärder för ny bebyggelse handlar i första ledet om att utveckla och anpassa fysisk planering och byggregler till framtida klimatförändringar och extrema väderfenomen så att problem i största möjligaste mån kan undvikas från början. För befintlig bebyggelse handlar klimatanpassning istället mer om fysiska åtgärder.

Exempel på anpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse:

  • Förändrat klimat väntas medföra att andra materialval och ytbehandlingar för fasader kan bli lämpliga.
  • Omdimensionering av avlopps- och dagvattensystem kan bli nödvändiga, se ”Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten”. Utsatta byggnader kan behöva förses med backventiler eller pump för avlopp. Behov av rensning av avrinnings- och avloppssystem väntas öka.
  • Klimatförändringen väntas medföra ökat behov av åtgärder för att minska risken för fuktskador som isolering, uppvärmning och ventilation.

Läs mer

SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter, Klimat och sårbarhetsutredningens slutbetänkande, kapitel 4.3.4 ”Byggnadskonstruktioner”

Sektorsmyndighet: Boverket

Kommentarer inaktiverade.