Hur ett framtida värmländskt lantbruk kan komma att se ut påverkas av en mängd olika faktorer varav klimatet är en avgörande del. Tillväxt och kvalitet inom växtodling såväl som animalieproduktion gynnas av lagom mängd solsken och regn. Extremväder är som för andra sektorer en riskfaktor.
De mest uppenbara kopplingarna till väder och klimat finns inom växtodlingen. Själva odlingen som sådan har jämfört med skogsbruket en betydligt kortare planeringshorisont vilket gör att en mer successiv klimatanpassning är möjlig. I andra fall bör även jordbrukssektorns planeringshorisont vara betydligt längre, t ex vad gäller infrastruktur, byggnader och vattenhushållningsfrågor.
Jorbrukssektorn är kopplad till naturmiljö och biologisk mångfald. Som exempel nämns betande djur vilka är en förutsättning för bevarandet av biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Se även sektorn ”Naturmiljön och miljömålen”
Det värmländska lantbruket är också viktigt för kulturmiljön genom det arv av traditionella ekonomibyggnader och odlingslandskap som finns i länet. Se även sektorn ”kulturarvet”
Konsekvenser av nutida väderextremer
Under översvämningarna 2000/2001 sattes stora jordbruksarealer runt Vänern under vatten under ansenlig tid med skördeförluster till följd. (SOU 2007:60, p.367)
Klimatanpassningsåtgärder
Då det gäller klimatanpassningsåtgärder kan dessa beroende på anläggningstyp eller planeringshorisont delas in i olika grupper:
- Lång sikt: Utreda kapacitetskrav, byggnormer och funktionskrav, kartera riskområden och se över eller komplettera skyddsåtgärder. Gäller vissa byggnader, markavvattningssystem, dränering, invallningar och vattenförsörjning. Anläggning av våtmarker i jordbrukslandskapet kan vara en möjlig anpassningsåtgärd med flera positiva effekter.
Utveckling av odlings- system och metoder samt växtföljder och tidpunkter för sådd och skörd nämns också som exempel på utvecklingsåtgärder i klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande. - Medellång sikt: Successiv anpassning i samband med nyinvesteringar möjlig. Kontinuerlig utvärdering av exempelvis byggnormer och funktionskrav för djurstallar och maskiner.
- Kort sikt: Följa och registrera förändringar när dessa sker, inventera möjliga framtida åtgärder. Gäller exempelvis grödor och djurbestättningar
Läs mer
SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter, Klimat och sårbarhetsutredningens slutbetänkande, kapitel 4.4.2 ”Jordbruket”
- Lunds Universitet, Centrum för geosfärsvetenskap, Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys (2007), Modellering av vegetationsförskjutningar i Sverige under framtida klimatscenarier Bilaga B 23 till SOU 2007:60
- Sveriges Lantbruksuniversitet (2007), Bedömningar av klimatförändringars effekter på växtproduktion inom jordbruket i Sverige Bilaga B 24 till SOU 2007:60
- Jordbruksverket (2007), Klimatförändringarnas påverkan på markavvattning och bevattning Bilaga B 25 till SOU 2007:60
Läs mer om klimatet och jordbruket på jordbruksverkets websidor om klimatets påverkan på jordbruket.
Svensson et al. (2007) ” En meter i timmen – klimatförändringarnas påverkan på jordbruket i Sverige”, Jordbruksverket, rapport 2007:16